The future of the Stockholm-Mälar Region

The future of the Stockholm-Mälar Region

Stockholm Resilience Centre recently invited researchers, practitioners and students, to a one day conference on the topic of the Stockholm-Mälar Region’s future (the region consists of the communities around Lake Mälaren). A slightly longer version in Swedish will follow below. En något längre version på svenska kommer efter det engelska inlägget. 

This was a splendid opportunity for academia and practitioners working with city planning, architecture, governance etc., to meet and exchange knowledge and reflections on the topic of urban transitions. To some such a transition appears as an unattainable utopia, but creating a utopia is not what it is about. A part of the challenge of accelerating transition initiatives is probably the uphill battle of ensuring people that it is something positive, desirable, and achievable.

Gruppdiskussion

Group discussion on city planning for a low carbon footprint

A society’s quest for transition to a low or zero carbon society that is sustainable for all humans and non-humans alike, is dependent on people meeting each other. We need transdisciplinary research, but we also need transdisciplinary collaboration and decision-making. When people meet they bring with them their own perspectives and competencies, and sometimes it is the meeting between people that leads to the sought after understanding of the issue at hand.

After many interesting research presentations, as well as presentations by the practitioners, I sat there thinking about what had been said.

One thing that stuck with me was the understanding of cities as complex socio-ecological systems, not only socio-technological system where the non-human nature is excluded.

In addition to that, ecosystem services were presented as something that is produced by the interaction between human beings and ecosystems, not by ecosystems alone. Ecosystems services were described as a direct link between humans and nature. This acknowledges human beings as an intrinsic part of nature, as do the notion of cities as socio-ecological systems. Hopefully, the integration of ecosystem services into future city planning will ensure that the needs of people and ecosystems will both be considered.  This could lead to societies that are resilient and regenerative: urban environments that are able to cope with external threats, at the same time as they are producing the energy the society needs for the people to live good and healthy lives.

Sara Borgström

Dr. Sara Borgström

Dr. Sara Borgström (who is the project leader for ARTS in Stockholm) presented her research on adaptive capacity, and how societies respond to changes. Decision-making, city planning, and governance, are all part of a constant learning process, to which we do not have all the answers. It is important that we always monitor and evaluate any decision made or projected initiated. If something does not work, then we need to change it. A transition to a sustainable society requires a degree of adaptive capacity.

As already mentioned, one challenge to accelerating transitions is to convince people that the sustainable future that is being promoted, is something positive and achievable. A key to this is communication, truthful communication that engages and empowers the citizens.

The people that are affected by any proposed decisions must be included in the decision-making process, as their participation can determine whether the implementation of the decision is successful or not. Not to mention the local knowledge that is accessible in the community, through the community members. If we do not meet across discipline boarders, we will most certainly miss one or many aspects of an issue. We will also miss potential solutions to said problems. Researchers, practitioners, students, concerned citizens. No-one would claim that such a process is easy, but it is an essential ingredient for accelerating transitions. For research to really do some good, it has to leave the lab! The knowledge must be implemented. Through the use of communication we can reach out to people, and we can engage them in the creation of a new narrative. A new narrative that replaces the current one, which is dictating the lives of modern people as dependent on the burning of fossil fuels, and exponential economic growth.

I would like to conclude with a quote from one of the practitioners who were invited to speak at the conference. It captures the need of a new narrative, a new way of understandig ourselves. Pella Larsdotter Thiel is active in a Swedish transition network called Omställningsnätverket, and this is one of many thoughtful things she said:

“Any physical investment done today is dependent on what assumptions we make about ourselves and our society.”

Stockholm-Mälarregionens framtid

Den 7 november bjöd Stockholm Resilience Centre, SRC, in forskare och praktiker till konferens på temat Stockholm-Mälarregionens framtid. Det var ett lysande tillfälle för akademin och arbetslivet att mötas och utbyta kunskap och tankar kring urban omställning. Med urban omställning menas det kort sagt en omstrukturering, eller transformation, av städer och deras infrastruktur. Målet är att skapa en god livsmiljö där koldioxidutsläpp och resursförbrukning reduceras för att stödja snarare än förbruka de naturliga ekosystemen. Den social-ekonomiska aspekten av den urbana omställningen innebär att städer skall utgöra miljöer där alla är inkluderade, med aktiva medborgare som lever goda, utvecklande liv. För vissa kan det här te sig otänkbart utopiskt men det är inte vad det handlar om. Det handlar snarare om en framtid som är uppnåbar, hälsosam och positiv. En del av utmaningen ligger förmodligen i att kommunicera att denna hållbara framtid som det talas om är något som människan skulle må bra av. Stockholm-Mälarregionen står inför många utmaningar, det handlar om en växande befolkning och växande städer, livsmedelsproduktion, säkrad tillgång till dricksvatten, klimatpåverkan, förlust av habitat och ekosystem och därmed ekosystemtjänster.

När samhället strävar mot en omställning till ett koldioxidsnålt och hållbart samhälle är det av största vikt att människor och medborgare möts över branschgränser. Det kan vara just i själva mötet som en lösning kommer fram, eftersom mötets deltagare tar med sig viktig kunskap om dels själva vetenskapen som ligger till grund för det hela, men även kunskap och kompentens som krävs för att kunna implementera eventuella beslut.

Dagen bjöd på kärnfulla presentationer av forskare verksamma på SRC, vilka handlade om den forskning som bedrivs på SRC som relaterar till just urban omställning. Tre praktiker som arbetar med det här i sin vardag var inbjudna för att ge sitt perspektiv på ämnet. En viktig lärdom jag tog med mig därifrån är förståelsen av städer som komplexa social-ekologiska system, och inte bara social-tekniska system där den icke-mänskliga naturen är exkluderad. En annan intressant och tankeväckande slutsats var att ekosystemstjänster inte produceras av ekosystem enbart, utan att de är resultat av interaktion människor och ekosystem emellan.

Ekosystemtjänster beskrevs som en direkt länk mellan människor och naturen. På ett sätt är användandet av begreppet en metod att ytterligare förtydliga att människan är en del av naturen, precis som idén om städer som social-ekologiska system. Frågan är vad ekosystemtjänster som begrepp och verktyg kan innebära för urban omställning. En möjlighet är att framtida stadsplanering i ökande grad tar hänsyn till både människor och ekosystem – samtidigt. Det skulle kunna skapa förutsättningar för urbana miljöer som är både resilienta och regenerativa; urbana miljöer som bättre klarar av externa hot, samtidigt som de producerar den energi samhället och dess funktioner behöver för att fungera. Något förenklat är regenerativa system designade så att de kontinuerligt skapar den kapacitet som krävs för att producera energi, mat och ekosystemtjänster, bl.a. Ett regenerativt system tar tillvara på alla komponenter, det är ett effektivt kretslopp.

Kommunikation är en avgörande del i arbetet för en hållbar utveckling generellt sett och för en urban omställning specifikt sett. Som tidigare nämnts behövs det möten mellan olika yrkesgrupper för att förstå problemen i fråga, och i nästa steg lösningarna. Dessutom behövs civilsamhällets åsikter, kompetens och behov lyftas för att den föreslagna lösningen skall vara så holistisk som möjligt. Om inte människorna som bor i samhället och direkt berörs av olika beslut inte inkluderas i processen eller informeras om beslut och konsekvenser finns det en risk att implementeringen inte lyckas, alternativt inte efterlevs.  Dr. Sara Borgström är projektledare för ARTS-studien i Stockholm och hon presenterade sin forskning kring adaptiv kapacitet att möta förändringar. Stockholm-Mälarregionen är en region i förändring med en växande befolkning. Beslutsfattande, förvaltning och samhällsplanering är en ständig lärandeprocess och makthavare måste vara flexibla för att kunna följa med det social-ekologiska systemets svängar. Det är som ett slags experiment – vi har inte alla svar och vi måste därför vara noggranna med uppföljning av beslut och projekt. Det krävs en adaptiv kapacitet både inom beslutsfattande, akademin och civilsamhället som förmår möta förändringar. En sådan insikt bär förstås med sig en etisk och moralisk aspekt vilken dikterar att denna ständiga lärandeprocess, detta experiment, bör genomföras i linje med något som kan liknas vid försiktighetsprincipen.

Efter alla presentationer delades deltagarna in i grupper för att djupare diskutera ämnen som stadsplanering, mat och energi, vatten, och biologisk mångfald och ekosystemtjänster, allt utifrån ett omställningsperspektiv. Gruppen jag var en del av bestod av en dynamisk blandning av forskare, praktiker och studenter. En av många fördelar med dessa möten är just att flera olika perspektiv kommer med i samtalet, vilket utmanar, utvecklar och berikar både deltagarna och slutsatserna.

Med ökad förståelse för staden som ett socio-ekologiskt system där ekosystemtjänster produceras genom interaktionen människa-ekosystem, kan vi genom kommunikation kanske närma vad vissa kallar ett nytt narrativ om människan, samhället och naturen. Att forskningen som bedrivs vid Stockholm Resilience Centre är spännande och har potential att leda till positiv samhällsförändring är uppenbart. Likaså bedrivs spännande arbete ute i samhället. En praktiker på plats var omställaren Pella Larsdotter Thiel. Pella är aktiv i Omställningsnätverket, och det är precis vad det låter som: ett omställningsnätverk med syfte att stödja omställningsarbetet i Sverige. För att avsluta denna långt ifrån fullständiga rapportering från konferensen, vill jag dela med mig av ett citat från Pella Larsdotter Thiel:

”Vilka fysiska investeringar vi gör idag är beroende av vilka antaganden vi gör om oss själva och vårt samhälle.”

Det är här det nya narrativet kommer in, den nya berättelsen om hur människan kan leva ett gott liv. Investeringar i fossilberoende infrastruktur är idag möjlig för att sådan infrastruktur, till exempel användning av bensindrivna fordon och olja och kol som energikällor, är en del av den gängse uppfattningen om hur den moderna människan skall leva. En del av utmaningen i omställningen, både i rurala och urbana sammanhang, är således att kommunicera bättre och på så sätt bidra till att vedertagna antaganden om hur våra städer fungerar ifrågasätts och omformuleras. Vi måste mötas, yrkesgrupper, forskare, politiker, näringsliv och civilsamhället. En dag som den på SRC är en viktig del i det arbetet.

Next Post:
Previous Post:
This article was written by

I am the citizen blogger in Stockholm, Sweden, and I am currently doing a Master in Environmental Science (Environment, Communication, and Politics) at Södertörn University in Stockholm. I have a Bachelor of Social Science in Development Studies and Sustainable Development, from Uppsala University. I am pursuing my dream and passion and I could never see myself not working with sustainable development. I love sloths, rust and old ships.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

CAPTCHA Image

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>